Jag har varit rädd, jag är rädd för att falla för jag vet hur ont det gör men Jag har en dröm som är större än mina rädslor, ett mål! Livet har prövat mig många gånger men än står jag här, varför? För att jag är stark, för att jag har varit nere i det mörkaste av mörker dit inget ljus kunde nå. Men jag kämpade, jag reste mig upp igen famlandes i mörkret för att jag visste redan där och då att ge upp inte då eller någonsin kommer vara ett alternativ. Jag säger inte att min väg varigt krokigare än någon annans men det är min väg, den väg jag tvingats gå. Idag kan jag se tillbaka på mitt liv och se att livet har gjort mig till den jag är idag, jag vill en dag få ge tillbaka av allt jag lärt mig. Kan jag hjälpa en enda människa är det jag tvingats gå igenom förgäves, jag vill tro att allt händer av en anledning! Vi vandrar på denna jord av en anledning, jag tror att jag börjar inse vad min mening med livet är, men just nu är meningen med mitt liv att få vara glad och lycklig!