Andra dagen av totalt slappande, förstår inte vad de tagit åt min stakars kropp. Antar att jag gör rätt i som lyssnar på kroppen och ger den villan den så väl behöver.

Rastlösheten tog mig ut på en timmes powerwalk, riktigt härligt att gå ut och gå med lurarna i längst havet.

Haft den absolut slappaste helgen på väldigt länge och de har minst sagt varit välbehövligt! Egentid och legat på soffan, powerwalkat, umgåtts med trevligt folk och helt enkelt laddat batterierna inför denna veckan. 6 dagars arbetsvecka med sammanlagt 47,25 h arbete som ska klaras av och 6 h avverkade idag, där emellan ska mat och träning klämmas in.

Jag har ofta på senaste tiden fått höra att jag måste sakta ner på tempot, ta de lugnt, tänka på mig själv och hinna vila. Jag säger inte att detta inte tär på mig, för de gör de mer än många kanske tror men jag vet att de handlar om två veckors intensivt arbete innan jag drar ner på tempot. Jag är rädd att bränna ut mig igen, men jag vill tro att jag är medveten om och uppmärksam på kroppens signaler. Träningen ger mig orken att jobba som jag gör just nu och ger mig den tid jag behöver att få vara bara Jag!