The true story behind- It's my time to shine

När jag för snart ett år sedan bestämde mig för att tävla i bikini fitness var jag lyckligt ovetandes om vad det kommande året skulle komma att ställa mig inför. 10 månader, två besök på psykakuten, tusentals tårar och en separation senare sitter jag här starkare än någonsin förr! Både psykiskt men inte minst fysiskt, igår kväll på gymet slogs jag av tanken att min väg till scenen inte är lika lång som jag tidigare trott, den är närmare än jag kunnat ana. Under dessa månaderna har jag byggt upp mig själv i både kropp och själ, jag har bevisat för mig själv och andra att vad livet än ställer mig inför klarar jag det.
 
För 10 månader sedan sa man till mig att man var glad att det som hände skedde, man ville se mig ta mitt liv för jag var en sådan värdelös och hemsk människa. Där och då var det nära jag trodde på dessa ord, de gjorde så fruktansvärt ont och de knuffade mig närmare bristningsgränsen, men tack vara min egen styrka, envishet och underbara vänner tog jag mig igenom detta det värsta livet någonsin ställt mig inför. Det var på en kall bänk i endast pyjamasbyxor och en tunn tröja på psykakuten i Malmö med mina saker inlåsta i ett skåp, en sköterska som kramade mig och sa "Allt kommer bli bra, du är stark" som jag bestämde mig för att jag ska klara detta. Bara timmarna tidigare hade jag tänkt på hur jag lättast skulle ta mitt liv, hur jag lättast skulle göra slut på detta helvete på jorden som även var mitt så kallade liv. Där och då såg jag ingen annan utväg, men min absolut finaste vän fanns där på andra sidan telefonen och hade det inte varit för att hon fanns där den natten hade jag gjort det oåterkalleliga. "Antingen ringer du själv eller så gör jag det åt dig" sa hon till mig, jag vill inte tänka på vilken smärta jag utsatte henne för den natten men hon fanns ovilkorligen där för mig och höll mig tillbaka från kanten, hon var det är hemskt att säga men den lilla gräns mellan liv och död för mig där och då. De orden hon sa fick mig att ta steget och ringa efter hjälp, jag blev kopplad till en operatör på SOS som pratade med mig medan ambulans skickades ut och det tog inte många minuter men för mig kändes det som en evighet. Jag är min vän evigt tacksam att hon fanns där för mig den natten, för att hon öppnade sitt hem en tidig sommarmorgon och lätt mig sova på soffan för vara själv var det absolut sista jag skulle vara efter denna natten.
 
Idag 10 månader senare håller jag huvudet högt och tar ingen skit, för jag vet mitt värde och ingen kan någonsin ta detta ifrån mig! Jag tycker synd om dessa människor som gjorde så här, de vände mig ryggen snabbare än jag han blinka men kvar fanns jag kastad till marken, stampad på, med endast tron på mig själv och envisheten att aldrig ge upp. Jag tror inte att jag är bättre än någon annan men när något högre en dag kallar vill jag kunna säga "I dont have a bit of talent left, I used everything you gave me" men tills dess tänker jag förvalta denna gåva väl. Idag är det en glad och lycklig Charlotte vid tangenterna som ser ljust på livet, på väg mot mina mål! Även om tårarna rinner och det gör ont att minnas så är detta min terapi, jag behöver få ner det för att få det ur mig och en gång för alla lägga det som hände bakom mig. Psykologen sa till mig att en del målar, skriver och andra skapar musik men vi har alla våra egna sätt att hantera våra problem och motgångar, detta är mitt!
 
Idag kan jag faktiskt se tillbaka på det som varit och ändå se en mening med det, det har tagit mig till där jag är idag och jag har massor att vara glad för.
 
- En underbar lägenhet där jag trivs väldigt bra
- Någon som får mig att le stort
- Ovärderliga vänner
- Ett fast jobb
- Börjar plugga igen till hösten
 
Till dig som läst ända hit: Du klarar allt du vill, du är värd endast det bästa och ta ingen skit från någon för du är en underbar människa som förtjänar att vara lycklig! Jag kommer tro på dig även när du inte själv gör det!

Axlar, triceps och mage

Kände mig lite lagom taggad för cardio efter dagens pass, men jag ställde mig på crossen och ställde in den på Fatburner 30 minuter- Bara att nöta! Lagom roligt men jag gjorde det och bestämde mig för att utmana mig själv att varje gång komma lite längre. Kom hem och ska strax slänga in 1 kg kyckling och en sötpotatis i ugnen innan jag avnjuter en skön dusch. Kom hem och såg att min favorit film Van Helsing går på 6:an ikväll så den ska klart ses! Perfekt avslut på första lediga dagen :)

Dagens upplägg:
Utåtrotation m. Hantel 10•4
Enarms axelpress 10•3
Lutande hantelflyes 10•3
Tricepspress m. Rep 10•3
Tricepspress m Stång  10•3
Militärpress bakom huvudet 10•3
Kryssdrag i CC 10•3
Båten m. Pilatesboll 10/sida•3
 
 
 

Blivit med coach

I onsdags körde jag första passet sedan jag tränade med min vän för rätt exakt tre veckor sedan, det blev ett pass fram- och insida ben samt vader vilket känns gott idag kan jag lova!
 
Har även gått och blivit med coach, min vän som nämns ovan är numera även min coach vilket känns riktigt bra och roligt! Periodiska fastan är igång igen och jag försöker köra 30 min. Cardio varje dag, helst innan jobbet på morgonen men har inte riktigt kommit in i det riktigt än men det kommer annars blir de efter styrketräningen.
 
Onsdagens upplägg såg ut så här:
Frontböj 10•2
Squats 10•2
Benspark 10•4
Benpress 10•4
Enbenspress 10•2/ben
Vadpress 10•3
Abductor 10•4
 
Coach sa när vi tränade sist att jag måste komma djupare ner i mina squats, så jag jobbar på det och tekniktränar just nu för att kunna komma ännu längre ner, ass to the gras! Jag behöver någon som peppar och uppmuntrar mig i träningen och det gör coach, han får mig att vilja ge det där lilla extra och verkligen komma iväg och träna. Imorgon ska formbilder tas och kroppen mättas, spännande att se sedan hur mycket kroppen har utvecklats. Jag har lite svårt med detta med formbilder och framför allt att någon skulle se dom, jag har lite skamkänslor över min kropp men jag börjar förstå att jag nog har en liten skev självbild för jag får allt oftare höra att jag är vältränad och coachen lovordar mina ben och min mage.
 
 
 
 
 

Att bli den bästa jag kan vara

Jag har haft många drömmar i mitt liv, men inte särskilt många har blivit verklighet. Beror de på lathet eller att jag inte velat de tillräckligt hårt, jag vet inte. Vad jag vet är att jag alltid har drömt om att bli stor och muskulös, jag fasineras av alla vältänade männsikor och deras dedikation. Träningen är mitt största intresse och mitt mål är att 2015 tävla i Bikini fitness. Jag är medveten om att de kommer bli en resa utan dess like, de kommer krävas mycket blod, svett och tårar, de kommer testa mig både psykiskt och fysiskt. Jag kommer fråga mig själv varför jag gör detta, det kommer sätta mig och min omgivning på prov och inte minst min älskade J. Men jag hoppas och vet att han kommer stå bakom mig i detta, stötta och peppa, för de är så vi gör vi stöttar varandra i med och motgång. Jag gör inte detta för att få bekräftelse, för att vinna (en trevlig bonus isf) eller för att någon annan vill att jag ska göra detta. Jag gör det för att Jag vill, för att visa Mig själv att jag klarar allt bara Jag har viljan, för att vara den bästa Jag kan vara och för att detta för Mig är ett konkret mål med ett slutdatum.

Med de utgångsläge jag har idag behöver jag minska fettprocenten med mellan 40-50%. Det vore intressant att veta hur muskelaturen ser ut där under överskottsfettet, men de får vänta tills i slutet av sommar. Som ni ser har jag en del fett att skala av.

Min planering
Juni-augusti:
 Tappa X kg med hjälp av rätt kost, all-round styrketräning och cardio.
September-framåt: Bygga (bulk) upp en bra fysik med extra fokus på ben och rygg/axlar. Detta då man i Bikini fitness eftersträvar en X form och inte V form som i Body fitness.

 

Detta är min dröm och jag hoppas att Du vill följa mig på min väg mot scenen.